Varför är det ingen som reagerar? I går (3/12) var det FN:s Internationella dag för De funktionshindrade. Då meddelade EU-kommissionen att Göteborg fick mottaga 2014 års Access City-pris.
"Pressmeddelande
I samband med Europeiska dagen för personer med funktionsnedsättningar (den 3 december) meddelade EU-kommissionen att Göteborg vunnit 2014 års Access City-pris. Priset är ett erkännande av det enastående arbete som gjorts i Göteborg för att öka tillgängligheten för äldre och personer med funktionshinder. Prisutdelningen, som EU-kommissionen anordnar tillsammans med Europeiska handikappforumet, äger rum i Bryssel i samband med evenemanget ”Tillgänglig turism i Europa” på Europeiska dagen för personer med funktionsnedsättningar och Europeiska turismdagen. Priset syftar till att uppmuntra städer med minst 50 000 invånare att dela med sig av sina erfarenheter och förbättra tillgängligheten på ett sätt som gagnar alla.
– ”En stad för alla” är Göteborgs slogan. När Göteborg nu vinner årets Access City-pris visar det att det inte bara är tomma ord, säger Viviane Reding, EU-kommissionär för rättsliga frågor. Stadens strävan att integrera personer med alla typer av funktionshinder i samhället har gjort Göteborg till årets vinnarstad. Personer med funktionshinder möter fortfarande alldeles för många hinder i sin vardag, men städer som Göteborg visar att det går att öka tillgängligheten för alla. Grattis Göteborg!
Göteborgs engagemang för att öka tillgängligheten i samband med transporter, bostäder arbete och sysselsättning är ett bra exempel som andra europeiska städer kan följa i framtiden. Personer med funktionshinder får förtur när lämpliga bostäder blir lediga. När det gäller sysselsättning utrustas omkring 300 arbetsplatser med hjälpmedel varje år. Staden arbetar också systematiskt med att förbättra offentliga anläggningar och vidtar konkreta åtgärder för att göra nöjesfält, lekplatser och universitet mer tillgängliga.
Andrapriset går till Grenoble i Frankrike och tredje pris till Poznan i Polen. Båda dessa städer har gjort enastående framsteg när det gäller att öka tillgängligheten inom transporter, utbildning, bostäder, shopping, kultur, idrott, turism och sysselsättning.
Några städer som är pionjärer när det gäller tillgänglighet inom konstruerade miljöer, transporter, informations- och kommunikationsteknik och offentliga anläggningar och tjänster får hedersomnämnanden:
Belfast, Storbritannien för konstruerade miljöer och offentliga utrymmen.
Dresden, Tyskland, för informations- och kommunikationsteknik.
Burgos, Spanien, för offentliga tjänster och anläggningar.
Malaga, Spanien, för transporter och transportinfrastrukturer.
Några tidigare vinnare är Avila i Spanien (IP/10/1641), Salzburg i Österrike (IP/11/1492) och Berlin i Tyskland (IP/12/1309).
De offentliga organen kan inte på egen hand göra Europa tillgängligt. Därför anordnar EU-kommissionen också ett möte om tillväxt och tillgänglighet som för samman företagsledare och användarorganisationer i samband med Europeiska dagen för personer med funktionshinder. Syftet med mötet är att diskutera hur produkter och tjänster kan göras tillgängliga i Europa.
Bakgrund
Access City-priset instiftades 2010 för att öka medvetenheten om funktionshinder och främja tillgänglighetsinitiativ i städer med mer än 50 000 invånare. Prisets grundtanke är att personer med funktionshinder ska ha samma tillgäng till städerna som andra. Initiativet syftar till att uppmuntra städer att inspirera varandra till innovation och utbyte av bästa praxis
Priset ges till en stad som på ett tydligt och varaktigt sätt har förbättrat tillgängligheten för grundläggande delar av stadslivet och som har konkreta planer på fortsatta förbättringar. Priset täcker åtgärder inom följande områden:
- Konstruerade miljöer och offentliga utrymmen.
- Transporter och transportinfrastrukturer.
- Information och kommunikation, inklusive ny teknik (IKT).
- Offentliga anläggningar och tjänster."
Jag skulle nog kunna nämna åtminstone fem städer som är mer anpassade än Göteborg. Till exempel spårvagnarna, Det finns sedan 1979 en lag om att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättningar men 30 år senare utgörs Västtrafiks vagnpark av tre modeller spårvagnar; en där man inte alls kan komma ombord och två som har elektriska ramper. Det är inte sällsynt att ramperna inte fungerar, trasslar eller att de är markerade med ”Ur funktion” redan när spårvagnen kommer till hållplatsen. Dessutom krånglar kommunikationen med föraren och att bli kvar när alla andra åker är inte sällsynt. Många upplever det som att resorna krånglar oftare än de fungerar. Därtill finns fortfarande hållplatser där man inte kan komma av eller på.
Om allt klaffar av det ovan nämnda är det ändå inte säkert att du kan resa. Västtrafik har regler som säger att man måste åka på en särskild plats i vagnen vilket gör att även om det får plats flera personer i rullstol på spårvagnen så får bara den som får tag i en rullstolplats åka med. De flesta spårvagnar har bara en rullstolsplats, enstaka har två. I samtliga fall konkurrerar man om dessa platser med barnvagnar och gods.
[...] 2 § Den som har tillsyn över kollektivtrafik och den som utövar sådan trafik skall se till att trafiken anpassas med hänsyn till resenärer med funktionshinder. Därvid skall följande iakttas. När kollektivtrafik planeras och genomförs skall funktionshindrades särskilda behov beaktas. De färdmedel som används skall så långt det är möjligt vara lämpade för resenärer med funktionshinder. [...]
(ur Lag (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik)
Problemen med rullstolsplatserna
Som rullstolsburen kund till Västtrafik måste man åka på en särskilt anvisad plats. Rullstolsplatserna är konstruerade så att den rullstolsburne sitter i en fålla med ryggen i färdriktningen och färdas baklänges. På de äldsta spårvagnarna får du inte åka med i rullstol, även om du själv löser problemet med att komma på. På den näst äldsta varianten finns det en rullstolsplats per spårvagn. På den allra senaste modellen av spårvagn finns det två rullstolsplatser. Skälet till att man måste sitta på en rullstolsplats anges vara att man är en säkerhetsrisk men ur svaret går inte att tyda för vem. Värt att notera: du får åka i kollektivtrafiken med dubbelbarnvagn med klättrande barn i och med en årsranson öl från någon av färjorna utan särskilda regler om exempelvis placering.
GIL och Utopia har inte kunnat hitta någon information som styr kravet på att man måste åka baklänges i en särskild fålla, så kallad rullstolsplats, i spårvagnar utan finner det mest rimligt att Västtrafik själva satt denna regel. Inte heller då vi bett om en förklaring eller hänvisning har denna kunnat ges. Vi kan däremot se att i exempelvis Stockholms tunnelbana samt på spårvagnarna i Norrköping och Helsingborg så är man välkommen ombord så länge man får plats, i vilken färdriktning man vill och flera rullstolsburna välkomnas ombord på samma fordon.
I själva verket är det lätt att hitta säkerhetsrisker med själva rullstolsplatserna som Västtrafik påbjuder att rullstolsburna använder. Bakom ryggen finns en platta som ska fånga upp passageraren vid händelse av en krock. När en rullstol skjuts så långt in som det går så har passageraren cirka 20 - 30 centimeter mellan sin nacke och denna platta.
– Att åka baklänges är bara säkrast om passageraren har ett nackstöd. Finns inget sådant är sidled en bättre lösning ur skadesynpunkt på rygg och nacke, säger Terese Mellberg som är legitimerad kiropraktor med whiplash-skador som specialområde.
(Källa http://www.fria.nu/artikel/4011#ixzz28KcEvoKq)
Problem med attityden
Utöver alla strukturella problem som Västtrafik envisas med så tillkommer ett attitydproblem. Kanske är det verkliga problemet Västtrafiks ointresse för att lösa frågan, något de visat gång på gång. Det handlar om ointresse att lösa problemen, följa lagen och att ha personer med rörelsehinder som kunder och enbart se på oss som problem.
Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. [...] Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.
- See more at: http://www.gil.se/om-gil/socialpolitik/vasttragik/#sthash.XYn9YlwV.dpuf
eller otillgängligheten i stadens affärer och plan och bygglagen som trots reglementen om enkelt avhjälpta hinder har brutits och ignorerats i 10 år.
Jag tycker inte att vi ligger i framkant och är den mest anpassade staden.
